linnéa mitt i fikat, och allt annat

Ska jag kanske kicka igång bloggen igen? är en fråga som jag ställer mig själv allt för ofta. Och aldrig tar jag riktigt tag i det. Därför gör jag ett halvhjärtat försök att pumpa ut några inlägg i veckan i alla fall, till att börja med. Annars kan ni kika in min tumblr för att kanske få er några få leenden eller så, inte fan vet jag.
Men grejen är den att jag har så otroligt torrt med saker att skriva om då jag inte gör någonting alls på dagarna. Skrotar på hemma bara och förflyttningen från soffan till köket är min dagliga motion. What a life, eller hur.

Kan passa på att klaga över att min kära kamera inte finns i livet längre. Eller, han har tappat halva kroppen, om man säger. Objektivet sa vi tydligen tack och adjö till, och eftersom att min ekonomi inte är den stadigaste kan jag inte riktigt köpa nytt och laga kameran lilla. Därför har jag hjärtesorg.

Tack och hej.

Jag sneglade till vänster när jag låg i min säng i morse, och upptäckte att min gamla käre dator låg och väntade på mig där. Sedan kom jag ihåg att jag har sims på den datorn. Då blev jag så otroligt lycklig i min själ så jag dog. Nu vet ni vad jag kommer att göra resten av livet, tack och hej!

Ligger i min säng, även fast det är fint väder ute, och lyssnar på nya låtar från my long lost love, Mr. Mayer. Vi har gått skilda vägar ett tag nu, men på något sett hittar vi alltid tillbaka till varandra. Jag kan inte ens säga hur mycket jag längtar till hans nya album. Kom oktober.

Jag sitter i den stora soffan och pressar gamla city and colour-låtar och tänker på den tiden då det var vinter, en liten soffa, blå saab, nygjorda tatueringar, sms, temys och ta hand om en sjukling, ovetskap, nytt och spännande. Nu, fem månader senare, sitter jag och är kär.

Jag har ett kryss i en grön ruta och imorgon har jag förhoppningsvis en grön text.

Jag sitter i mammas boning i Bollnäs och är besviken. Bredvid mig på bordet ligger tröstgodispåsen och i högtalarna spelas "mizu mizu mizu" vilket gör mig lite nostalgisk och ännu mer melankolisk. Om 20 minuter går bussen hem och då ska jag prova skor och bh, för imorgon ska jag till Delsbo och prova min balklänning! Du anar inte, hur jag längtar. Var ute och strök i Bollnäs affärer letandes en studentklänning också, men utan lycka. Jag var två minuter från att impulsåka till Gävle och hoppas på bättre lycka där, men jag var för seg. Jag hatar studentklänningar.

Har fått ett bakslag och lyssnar nu frekvent på den så frekvent lyssnade Gryningspyromanen. Ligger och saknar folk, men det är inga konstigheter. Pluggar frekvent gör jag också, det var längesedan jag pluggade så intensivt tror jag. Därför ska jag återgå, tack och hej.

Jag sitter lämnad i kyrkbyn och väntar in Fanny och Sandra för ett jävla firande av födelsedagsbarnet. Om det blir en skön supning i soffan eller röj i Ljusdal vet vi inte än. Kul ska det bli i alla fall, allt annat än vad det är just nu. Less man blir. Puss och hej iaf, undra om jag ska trycka i mig den andra tacopajen för idag.

Jag får inte nog av Maggios nya. Det kanske jag har sagt redan, men jag säger det igen. Just nu sitter jag (även kanintänderna) i min favviströja, som egentligen inte är min, men.. Ägaren är glatt ovetande, och då tycker jag att man får ibland.

Jag ska snart bege mig till skolan, där jag ska sova mig igenom två lektioner. Det verkar vara den enda utvägen faktiskt, för jag är dödligt trött. Jag menar verkligen dödligt.

Sedan efter skolan väntar min sista körlektion, och efter det ska jag äntligen köpa mitt jävla tyg och mitt jävla mönster till min klänning. Balklänningen är alltså halft fixad. Studentklänningen dock, är ickeexisterande och kommer aldrig att existera känns det som. Problem. Puss.

Jag är duktig. Jag har ätit sallad, varit ute och sprungit och tränat, tvättat, städat mitt rum, och nu pluggar jag körkort som fan. Men tog en liten konstpaus för att skriva hur otroligt dutti jag är. Tack för mig.

Det är så galet fint väder ute, jag blir tokig. En springtur runt kyrkön med skön musik i öronen är rena sensationen, och att stanna vid udden, blöta ansiktet i vattnet och sedan lägga sig på bänken och sola sig i morgonsolen är guld. Makalös magi fan.

Även att det är galet nära till allt annat nu också. Körkort, Malta, studenten, arbetslöshet, beslutsångest, fattigdom osv. Nej men skämt åsido, jag är galet peppad till allt som har med studenten att göra. Jag är så sjukt less vid det här laget, du förstår nog inte ens.

Annars så ska jag nu äta mina alldeles för överkokta nudlar och vänta på brushan, som antagligen kommer hem full som en kastrull.

Jag ligger i sängen och är proppmätt och totalt utmattad! Jag har världens hög med plugg att göra, men hjärnan hänger inte riktigt med. Därför känner jag att Spotify ihop med en powernap skulle sitta galet fint just nu. Eller bara en flaska vin.

Min första onyktra valborg (som dock inte blev så otroligt onykter) spenderades med grabbarna ute i Slätmo med grillning, god öl, halvgott rosé och galet med mys. Låten spelades flitigt i många timmar, med några ännu mer flitiga pauser där den klassiska frågan "Vem kör då?" ställdes. Några som är slut? Skulle nästan tro det.

Jag kan inte få nog av Maggios nya, kan säkert jämföras med kokain. Jag kan även inte få nog av Bug Village, bäbisen i Life as we know it, hallonmumrikar och kyrkvägen 1c. Det kan också jämföras med någon slags drog. Jag har inte så mycket mer att säga just nu, tror jag. Mest fred och kärlek åt alla, puss.

Jag kan ju börja med att be om ursäkt för mitt beteende. Inte skriva och hålla på. Men jag har faktiskt bättre saker för mig, tro det eller ej. Jag har haft världens finaste helg både vädermässigt och upplevelsemässigt. Mysfaktorn låg på topp och mer! Lite öl och lite annat, så som påsken ska vara tydligen. Igår vann Järvsökören på fittkörslaget också, lite roligt men ooo vad man kommer att få höra det här nu. Nu ska jag ta tag i mitt liv och göra saker, hej.

Tror du jag vill skjuta Heavy eller?! Han har stått i 4 timmar i streck nu och skällt, högt och drygt som bara han kan. Ville bara att folk skulle veta det. Annars är ju vädret fint idag i alla fall.

Dr. Jekyll and Mr. Hyde. Det har varit min eftermiddag. Och ändå har jag inte ens tittar klart på första filmen än, man behöver hjärnpauser som heter duga. Sen var det ju så fint väder idag också, då vill man inte alls vara inne och kolla på film bara för att man måste. Men annars så mår jag bra, jag är fortfarande sjuk och har ingen myskompis längre. Inte på några dagar iaf. Jag är otroligt sugen på att börja träna men jag blir aldrig frisk någon gång. Jag är less över att Spotify är puppiga och bestämmer sig för att de fattiga inte ska få njuta av musik. Men hejdå nu.

Fyfan vad jag dribblar in inlägg efter inlägg. Mästarbloggaren, kalla mig det. Eller vänta, nej inte alls faktiskt. Helst minus allt det jag sa. Jag har varit otroligt dålig på uppdatering nu ett tag. Men jag skyller på teater, sjukdom och plugg. Teatern har tagit upp all tid för mig denna vecka, och sjukness på det. Då orkar man inte sätta sig vid datorn när man kommer hem vid 10 på kvällningen, efter en lång dag. Men behöver jag ens förklara mig? Nej, egentligen inte. Det är min bloggis. Fast nu svammlar jag mest på och ställer frågor till mig själv för att ha någonting att skriva. Så jag ska sluta nu. Jag ville mest bara kika förbi och säga hej, höra om det är någon som fortfarande läser min skruttiga blogg eller har tappat hoppet helt. Vi kan väl höras, hej.

Jag har precis varit hemma i Kramsta och fotat min kära och hennes bror, lite halvdant gjort men det duger i krig. Jag har en sablarns diktanalys som ska skrivas, ett antal prov att plugga till och en hel körkortsbok att plöja igenom. Känns sådär jätteskönt i magen, som när man precis har fått reda på något mysigt, eller om man bara äter favoritglassen för första gången på länge. Eller var det verkligen så det kändes? Börja tvivla på det.

-